Om Get2Gether

Föreningens mål är:

• Ekologisk slyröjning, landskapsvård och biologisk mångfald
• Ekologisk livsmedelsproduktion
• Bevarande av den utrotningshotade svenska lantrasen jämtget
• Möten mellan människor och djur

Föreningen

Den ideella föreningen Get2Gether startades på Lidingö i början av 2016 av några privatpersoner. Förutom medlemmarna i föreningen är ett stort antal frivilliga engagerade i projektet. Några sköter getter, andra bygger stängsel eller mjölkar. Get2Gether är en samlingspunkt för människor med olika bakgrund och erfarenheter.

Fakta om jämtgeten

Jämtgeten är anpassad till vårt nordliga klimat och är perfekta för den här typen av djurhållning. De är robusta, duktiga på att hitta föda och anpassar sig snabbt till olika förhållanden.

Jämtgeten är liten och lätt, vuxna getter väger mellan 25-40 kg, bockarna upp emot 100 kg. Färgen är vit med bruna, grå eller svarta tecken. Den har ofta en mörk strimma på ryggen och mörka tecken på ben, öron, ansikte. Bruna och även svartbrokiga djur förekommer. Geten är en idisslare som äter buskar och grovt gräs och klarar sig på mager mark. Det är i första hand ett djur som oftast hålls för mjölkning. Både geten och bocken har horn och bockarnas horn kan bli upp till en meter långa.

Miljö

Hagen vid fågeltornet före att getterna betat.

Projektet kommer att förbättra Lidingös miljö på olika sätt. Getterna ersätter maskiner vid slyröjningen vilket minskar utsläpp och buller. Naturbete ökar den biologiska mångfalden och getter är det effektivaste djuret för att hålla landskapet öppet. Till skillnad från de flesta produktionsgetter som lever på hösilage som framställs med energikrävande konstgödsel äter våra getter bara lokalt sly och hö från Lidingö.

Hagen vid fågeltornet efter att getterna betat

Skötsel

Get2Gether flyttar getterna mellan olika hagar där det behövs röjas och de vistas ute året runt. Jämtgeten får en tjock vinterpäls och är perfekta för den här typen av djurhållning. De är robusta, duktiga på att hitta föda och anpassar sig snabbt till olika förhållanden men om det behövs får de tilläggsfoder. Eftersom getterna flyttas kontinuerligt så får de tillgång till nya betesytor och de slipper också problem med parasiter som kan uppkomma i ett permanent hägn.

Getterna har tillgång till väderskydd och ordentliga halmbäddar. Väderskyddet är en tjock gummiduk som skyddar mot regn, snö och vind. Ett par gånger varje dag tittar någon från föreningen till getterna och de sköts enligt Jordbruksverkets föreskrifter.

Bevara

Projektet ställer krav på djurens härdighet och anpassningsförmåga. Lantrasen jämtgeten är lämplig eftersom den under lång tid anpassat sig till hårda levnadsförhållanden.

Då lantraserna är mindre produktiva än ”moderna” kommersiella raser finns det allt mindre utrymme för dem i modern livsmedelsproduktion och många av dem är därför utrotningshotade. Det finns ett starkt behov av att bevara dessa raser då de har unika genuppsättningar.

Enligt Jordbruksverkets definitioner finns det fyra utrotningshotade getarter i Sverige: Lantrasget, göingeget, jämtget, och lappget. Detta projekt kommer inledningsvis att ta sig an jämtgeten. Jordbruksverket har tagit fram en handlingsplan för att försöka rädda de utdöende lantraserna men

Handlingsplan för en långsiktig förvaltning av svenska husdjurs genetiska resurser under perioden 2010–2020, Jordbruksverket utvecklingen är trots det negativ. Är projektet framgångsrikt har en ny nisch skapats för jämtgeten och i förlängningen även för andra lantraser.

Historia

Getter på Vattängens gård där Medborgarskolan, Lidingö sy- och vävstuga samt PRO idag bedriver sin verksamhet. Oljemålning från 1860 av N.G. Dahlblom, se Lidingöboken 2018.Boken kan köpas på Lidingö Museum och utgiven av Lidingö Hembygdsförening

Getterna kom till Sverige på stenåldern och blev allt vanligare under brons och järnåldern. I princip hölls getter på samma sätt från stenåldern fram till slutet på 1800-talet då marken blev mer uppodlad och skogsbetet upphörde. Under järnåldern växte samhällen fram på Lidingö och Långängen verkar ha varit en central plats för dessa stenålderssamhällen med två bygravfält.

Dagens jämtget härstammar direkt från den gamla lantrasen utan inblandningar och kan anses oförädlad. Stenåldersgeten bör alltså vara identisk med jämtgeten. Kanske gick det jämtgetter på Långängen för 2 000 år sedan?

Krigsguden Tors vagn drogs av två bockar som hette Tanngnjostr och Tanngrisnir. Geten Heidrun stod på Valhalls tak och betade av världsträdets grenar. Hon mjölkade dessutom ren mjöd!

Bildgalleri Filmer

Följ oss på våra sociala medier

Instagram

Facebook