Föreningens mål är:
• Ekologisk slyröjning, landskapsvård och biologisk mångfald• Ekologisk livsmedelsproduktion
• Bevarande av den utrotningshotade svenska lantrasen jämtget
• Möten mellan människor och djur
Föreningen
Fakta om jämtgeten
Jämtgeten är anpassad till vårt nordliga klimat och är perfekta för den här typen av djurhållning. De är robusta, duktiga på att hitta föda och anpassar sig snabbt till olika förhållanden.Jämtgeten är liten och lätt, vuxna getter väger mellan 25-40 kg, bockarna upp emot 100 kg. Färgen är vit med bruna, grå eller svarta tecken. Den har ofta en mörk strimma på ryggen och mörka tecken på ben, öron, ansikte. Bruna och även svartbrokiga djur förekommer. Geten är en idisslare som äter buskar och grovt gräs och klarar sig på mager mark. Det är i första hand ett djur som oftast hålls för mjölkning. Både geten och bocken har horn och bockarnas horn kan bli upp till en meter långa.
Miljö
Skötsel
Getterna har tillgång till väderskydd och ordentliga halmbäddar. Väderskyddet är en tjock gummiduk som skyddar mot regn, snö och vind. Ett par gånger varje dag tittar någon från föreningen till getterna och de sköts enligt Jordbruksverkets föreskrifter.
Bevara
Då lantraserna är mindre produktiva än ”moderna” kommersiella raser finns det allt mindre utrymme för dem i modern livsmedelsproduktion och många av dem är därför utrotningshotade. Det finns ett starkt behov av att bevara dessa raser då de har unika genuppsättningar.
Enligt Jordbruksverkets definitioner finns det fyra utrotningshotade getarter i Sverige: Lantrasget, göingeget, jämtget, och lappget. Detta projekt kommer inledningsvis att ta sig an jämtgeten. Jordbruksverket har tagit fram en handlingsplan för att försöka rädda de utdöende lantraserna men
Handlingsplan för en långsiktig förvaltning av svenska husdjurs genetiska resurser under perioden 2010–2020, Jordbruksverket utvecklingen är trots det negativ. Är projektet framgångsrikt har en ny nisch skapats för jämtgeten och i förlängningen även för andra lantraser.
Historia
Dagens jämtget härstammar direkt från den gamla lantrasen utan inblandningar och kan anses oförädlad. Stenåldersgeten bör alltså vara identisk med jämtgeten. Kanske gick det jämtgetter på Långängen för 2 000 år sedan?
Krigsguden Tors vagn drogs av två bockar som hette Tanngnjostr och Tanngrisnir. Geten Heidrun stod på Valhalls tak och betade av världsträdets grenar. Hon mjölkade dessutom ren mjöd!