Om Get2Gether

Föreningens mål är: • Ekologisk slyröjning, landskapsvård och främjande av biologisk mångfald • Bevarande av den utrotningshotade svenska lantrasen jämtget • Möten mellan människor och djur…

Föreningens mål är:

• Ekologisk slyröjning, landskapsvård och främjande av biologisk mångfald
• Bevarande av den utrotningshotade svenska lantrasen jämtget
• Möten mellan människor och djur


Föreningen

Den ideella föreningen Get2Gether startades på Lidingö i början av 2016 av några privatpersoner som hade en vision om att skapa en hållbarare framtid genom mötet mellan människa, djur och natur. Föreningens idé bygger på frivillighet och erbjuder sina medlemmar en miljö där de kan koppla av och hämta energi. Get2Gether är en samlingspunkt för människor med olika bakgrund och erfarenheter. Bland medlemmarna är ett stort antal även aktivt engagerade i projektet. Några sköter getterna, andra bygger stängsel och några vallar. Bakom kulisserna gör arbetar styrelsen ständigt för att förbättra villkoren för djuren och utveckla verksamheten. Då underhållet och den dagliga skötseln kräver en ansträngning ibland, har vi alltid plats för fler aktiva medlemmar.

Fakta om jämtgeten

Jämtgeten är anpassad till vårt nordliga klimat och är perfekta för den här typen av djurhållning. De är robusta, duktiga på att hitta föda och anpassar sig snabbt till olika förhållanden.

Jämtgeten är liten och lätt, vuxna getter väger mellan 25-40 kg, bockarna upp emot 100 kg. Färgen är vit med bruna, grå eller svarta tecken. Den har ofta en mörk strimma på ryggen och mörka tecken på ben, öron, ansikte. Bruna och även svartbrokiga djur förekommer. Geten är en idisslare som äter buskar och grovt gräs och klarar sig på mager mark. Det är i första hand ett djur som oftast hålls för mjölkning. Både geten och bocken har horn och bockarnas horn kan bli upp till en meter långa.

Ekologisk slyröjning

Hagen vid fågeltornet före att getterna betat.
Projektet kommer att förbättra Lidingös miljö på olika sätt. Vi samarbetar med Lidingö stad och blir löpande anvisade nya områden som ska röjas. Getterna ersätter maskiner vid slyröjningen vilket minskar utsläpp och buller. Naturbete ökar den biologiska mångfalden och getter är det effektivaste djuret för att hålla landskapet öppet. Till skillnad från de flesta produktionsgetter som lever på hösilage som framställs med energikrävande konstgödsel äter våra getter bara lokalt sly och hö från Lidingö.

Projektet var inledningsvis inriktat på bete i igenväxande marker och kraftledningsgator på Lidingö. Den främsta anledningen var att kraftledningsgatorna måste hållas öppna, men det finns också naturvårdsskäl att ta hand om dem. Slyröjning med hjälp av getter har många fördelar. Getter äter upp barken på mindre träd vilket innebär att dessa ringbarkas. Trädet dör då men står upp en tid tills de faller omkull. Under en övergångsperiod kommer det därför att finnas en stor mängd döda träd som står upp i de områden där getter har betat. När getterna har betat av ett område är det mycket svårare för sly att återhämta sig jämfört med om området hade röjts med maskiner. Vissa träd, exempelvis asp, skjuter rotskott och getterna kan då behöva komma tillbaka och beta av dessa.

Kraftledningsgator omfattar i dag cirka 300 000 hektar totalt i landet och är en underskattad men mycket viktig biotop för en rad djur, insekter och växter.
Faktum är att de är en viktigare biotop för en rad rödlistade arter än vad exempelvis äng och naturbetesmark är. En intensifierad röjning skulle förbättra miljön för många av de ovanliga arterna. Dagens maskinröjning sker inte för att tillvarata biotoper och orsakar dessutom utsläpp och markskador. Dessutom måste maskinröjning återupprepas med vissa intervall. 
Hagen vid fågeltornet efter att getterna betat

Skötsel, hagar och betesmarker

Get2Gether flyttar getterna mellan olika hagar där det behövs röjas och de vistas ute året runt. Jämtgeten får en tjock vinterpäls och är perfekta för den här typen av djurhållning. De är robusta, duktiga på att hitta föda och anpassar sig snabbt till olika förhållanden men om det behövs får de tilläggsfoder. Eftersom getterna flyttas kontinuerligt så får de tillgång till nya betesytor och de slipper också problem med parasiter som kan uppkomma i ett permanent hägn. Getterna har tillgång till väderskydd och ordentliga halmbäddar. Väderskyddet är en tjock gummiduk som skyddar mot regn, snö och vind. Ett par gånger varje dag tittar någon från föreningen till getterna och de sköts enligt Jordbruksverkets föreskrifter. Då getterna i första hand naturligt äter blad, grenar och bark behöver de vallas i området kring hagen. Det är därför du ibland ser våra djur i Lidingöloppsspåret. 

Bevara lantrasen och främja biologisk mångfald

Då lantraserna är mindre produktiva än ”moderna” kommersiella raser finns det allt mindre utrymme för dem i modern livsmedelsproduktion och många av dem är därför utrotningshotade. Det finns ett starkt behov av att bevara dessa raser då de har unika genuppsättningar. Enligt Jordbruksverkets definitioner finns det fyra utrotningshotade getarter i Sverige: Lantrasget, göingeget, jämtget, och lappget. Detta projekt kommer inledningsvis att ta sig an jämtgeten. 
Projektet ställer krav på djurens härdighet och anpassningsförmåga. Lantrasen jämtgeten är lämplig eftersom den under lång tid anpassat sig till hårda levnadsförhållanden. 

Vi följer Jordbruksverkets regler för djurhållning och våra djur är registrerade i genbanken. Är projektet framgångsrikt har en ny nisch skapats för jämtgeten och i förlängningen även för andra lantraser.

Ekologisk livsmedelsproduktion 

I Sverige ökar intresset för att äta mat som produceras lokalt och ekologiskt. Produkter från välmående djur som får utlopp för sitt naturliga beteende efterfrågas allt mer, men utbudet är begränsat. Jämtgetter är mycket goda foderomvandlare, det vill säga de ger mycket mjölk i förhållande hur mycket de äter. Eftersom de föredrar buskar, sly och grovt gräs och trivs på magra marker kan de beta på områden inte har något värde för andra djur. Jämgetternas mjölk är proteinrik med hög fetthalt och kan drickas av de som inte tål komjölk. Dessvärre har vi inte faciliteter för att producera mjölkprodukter men vi samarbetar med det lokala mejeriet Geten Gerda & Ko, ett lokalt mejeri på Elfvik, norra Lidingö, som tar sin getmjölk från den ekologiska bonden på Lovö. Vid event i hagen har vi ofta deras produkter till försäljning. 

Getens historia

Getter på Vattängens gård där Medborgarskolan, Lidingö sy- och vävstuga samt PRO idag bedriver sin verksamhet. Oljemålning från 1860 av N.G. Dahlblom, se Lidingöboken 2018.Boken kan köpas på Lidingö Museum och utgiven av Lidingö Hembygdsförening
Getterna kom till Sverige på stenåldern och blev allt vanligare under brons och järnåldern. I princip hölls getter på samma sätt från stenåldern fram till slutet på 1800-talet då marken blev mer uppodlad och skogsbetet upphörde. Under järnåldern växte samhällen fram på Lidingö och Långängen verkar ha varit en central plats för dessa stenålderssamhällen med två bygravfält.

Dagens jämtget härstammar direkt från den gamla lantrasen utan inblandningar och kan anses oförädlad. Stenåldersgeten bör alltså vara identisk med jämtgeten. Kanske gick det jämtgetter på Långängen för 2 000 år sedan?

Krigsguden Tors vagn drogs av två bockar som hette Tanngnjostr och Tanngrisnir. Geten Heidrun stod på Valhalls tak och betade av världsträdets grenar. Hon mjölkade dessutom ren mjöd!

Bildgalleri Filmer

Följ oss på våra sociala medier

Instagram
Facebook